Åtta veckor, två månader, senare och statistiken visar att det fortfarande finns folk som läser bloggen. Tack till er alla! Fast jag högst troligen skulle skriva dessa inlägg (t.ex. för att öva min svenska) även om ingen skulle läsa, så är det mycket mer motiverande att göra det om nån ibland också tittar in, åtm. för att se bilderna.
Forskning är underligt, jag skulle nästan kunna jämföra mitt job med intervallträning. De första 7 veckorna här har spenderats med relativt lite att göra på jobbet men på den 8:nde veckan har jag plötsligt två papper att försöka få iväg. (En ny som kom till här och en äldre som påbörjades redan i H:fors). Den här veckan har därför gått åt till att jobba, jobba, och jobba lite mera. Jobbandet har gjorts lättare av att det har stormat och regnat typ hela veckan. Har definitivt inte känts som om jag skulle missa något. Dessutom så är båda artiklarna i ganska bra skick för tillfället, högst troligen som en följd av de flera 10+ timmars arbetsdagarna under veckan…
Förra söndagen, dagen före dåliga vädret började, var jag dock på en klättringsresa organiserad av RMIT outdoors club, en studerandeförening vid RMIT universitetet vars flesta medlemmar är graduerade. Denna gång riktade sig resan mot Mount Macedon, närmare sagt Camels Hump. Jag var positivt överraskad av resans organisering. Medlemmarna i föreningen turas om med att vara reseledare. Ledaren koordinerar car-poolande och hämtar all utrustning som behövs. Jag blev upplockad (en halv timme sent but whatever) av två asiatiska tjejer och den enas lillebror, kördes hela vägen dit, fick klättra i 7-8 timmar och kördes sedan på pizza och öl tillbaka till stan, bara för ~13€ + maten. Inte alls så illa! Under tillbakaresan blev jag (mer eller mindre frivilligt) uppgraderad till DJ då resesällskapet ville höra finsk musik. Intressant nog så gillade den ena tjejen, som var hemma från Shangai, 2 finska artister som jag inte hade en aning om att fanns (och vars namn jag redan glömt bort). Baserat på deras musikstil föreslog jag sen Cheek, vilket verkade gå bra hem. Vi lyssna även på Juice Leskinen som exempel på vad äldre finnar kanske lyssnar på, de andra i bilen påstod sig gilla Juice också, men jag är inte helt säker….
Resten av veckan har som sagt gått åt till jobb. Tror inte jag gjorde något spännande egentligen under hela veckan. Igår var vi och bouldra med lite folk från Monash. Efteråt for vi på lunch till en bryggerirestaurang, närmare sagt Stomping Ground brewing. Det var relativt spännande ställe: många goda ölar, smakbrickor, pub mat, men också helt tydligt riktat för barnfamiljer. Stället var så gott som fullt och det fanns massor med barn som sprang mellan sina bord och lekhörnan. Helt trevligt ställe med god mat (för mig, inte för alla i vårt sällskap då någon hitta en larv i sin sallad), men lite underligt för min finska hjärna. På söndagen hade jag även min sista date med Fannys pappa och styvmamma. Vi var på Yum Cha. För den som inte vet (som tills idag inkludera mig själv) så är den lättaste, men troligtvis inte helt korrektaste, beskrivningen av Yum Cha att det liknar en typ av kinesisk brunch. Var riktigt gott, typ säkert bästa enskilda måltiden på hela resan.
Nästa vecka skall jag först fortsätta jobba i ungefär samma takt, men sen (på torsdag) skall jag tillbaka till Grampians. Nästa blogg kommer säkert därifrån!
Jeremias Berg 